söndag 7 oktober 2012

ME-362 Drop Mech Part 3: Paint!

Välkomna till det avslutande inlägget om konverteringen, byggandet samt målandet av en ME-362!


Som i de allra flesta fall börjar jag med ett täckande lager svart färg. I bästa "old school"-anda handmålar jag  alltid alla lager medan de flesta väljer att grundmåla med sprayfärg. Vissa kallar detta onödigt tidskrävande och vissa kallar det korkat, jag kallar det perfektion.


Färgschemat jag ville åstadkomma är menat att likna det kamouflage som var vanligt på tyska flygplan under andra världskriget. Flygplanen hade oftast ett fläckigt kamouflage på ovansidan för att ge skydd mot flyg när de stod på marken och ljusgrå eller blå undersida för att ge skydd mot luftvärn när de flög.
Då dessa mechs är tänkta att landa vertikalt valde jag att börja med en grön överdel som tonar över i grått på underdelen.

 På överdelen har jag här adderat fläckar i brunt, beige och svart. Underdelen har torrborstats med vitt för att skapa en tonad ljusgrå. Grå fläckar fläckar, samma som grundfärgen, torrborstades för att bryta upp övergången mellan ljust och mörkt. Efter att kamouflaget var klart målade jag grå markeringar på armarna och motorn samt lade till symbolen bredvid cockpiten i vitt och svart. Metalldetaljer (som kulsprutorna, leder, tänderna på klorna m.m.) målades återigen svarta, torrborstades med silver och svärtades med svart wash. Basen målades med brun och grå som sedan svärtades, de grå partierna torrborstades med en ljusare nyans av grå för att ge mer kontrast. Basens kanter målades med en mörk, gråbrun färg (som jag även använder till baskanten på samtliga SOTR-figurer).


Raketerna grundmålades svarta. Spetsarna målades orange och sedan röda då den röda färgen jag använder är tunn och kräver en ljusare bas för att få rätt lyster. Jag hade tänkt försöka limma fast raketerna men insåg att detta ej behövdes då "vingarna" gör att de sitter på plats ändå. Vissa av spetsarna blev lite ojämna men det syns knappt (förutom på dessa närbilder förstås!).


Här är en bild på den första ME-362 jag konverterade och målade. På denna modell är pilotfiguren ditsatt då jag konstruerade fönsterrutor (i plast och kartong) till cockpiten. Denna modell fick också en mer rörlig pose.


Här kan man skymta piloten och styranordningen. Interiören målades i en ljusbeige färg samt mörkbrun färg på stolens rygg- och nackstöd.

En bild i profil för att tydligt visa posen som jag blev väldigt nöjd med. Armarna på denna modell sitter för övrigt fast med magneter för att kunna bytas ut mot andra vapensystem. Jag planerar att åtminstone kunna byta ut vänsterarmen mot en anti-tank kanon. De små kanonerna på axlarna är även de borttagbara men behöver ingen magnet då de har tappar som är nedstuckna i hål.


Till sist en bild på båda, helt färdiga och klara för spel. Enda problemet är att de vanligen kommer att användas en i taget då deras poängkostnad i spelet är hög men i ett större slag kommer de båda att komma till stor nytta. En liten detalj som jag troligen kommer att lägga till är skvadronmarkeringar/siffror på yttersidan av underbenen, det blir nog fler bilder på detta när alla tyskarna är färdigmålade.

Slut del 3

onsdag 26 september 2012

ME-362 Drop Mech Part 2: Reconstruct

Välkomna tillbaka till del 2 av detta tredelade inlägg där jag går igenom dekonstruktion, rekonstruktion samt målning av en ME-362 Drop Mech till SOTR. Nu var det dags för sammanfogandet av modellens alla delar.

Rekonstruktionen krävde att jag skapade delar som inte fanns innan. Som vanligt använde jag mig av något enkelt, billigt och framför allt snabbt, nämligen kartong och superlim!
De flesta jag diskuterar detta med tycker att det omöjligen kan hålla men faktum är att cyanoakrylat (superlim) tillsammans med en porös kartong (som grå kartong) blir oerhört starkt och varaktigt. Det bästa med att använda denna konstruktionsmetod är att härdningstiden är under en halv minut.

Jag började med att limma ihop högerbenet (som var i fler delar än vad som från början var tänkt). Sedan lade jag delarna bredvid varandra så att jag kunde se de nya vinklar jag ville få till.


När jag visste vilken vinkel jag ville ha började jag konstruera de distanser som krävdes för att kunna bygga ihop benen igen. Jag limmade dit kartong i lager och lät det hela härda i ca 5 minuter.


När höjden, i detta fall i framkant, var tillräcklig, filade jag ner distansen tills den hade den vinkel jag tidigare bestämt. Jag fyllde även igen en hålighet på delen som syns i nedre halvan av bilden. slutligen limmade jag ihop benet igen.


Delarna kunde i detta skede stå för sig själva vilket var praktiskt då jag skulle komma fram till vilken slutgiltig vinkel jag ville ha på vänsterbenet. Detta var inte så enkelt som det låter men ledde till följande.


Då vänsterbenet skulle få en helt annan vinkel var jag tvungen att göra en kil vid höftleden. Jag ville även att foten skulle vara vinklad framåt så jag gjorde en grov kloss under bakre delen av fotens bas.


När benen limmats på plats fäste jag fötterna på basen jag gjort tidigare (nämns i början av förra inlägget).
Efter detta limmade jag dit tenndelarna till cockpiten och jetmotorn. Jag ställde dit överdelen och vred den från höger till vänster tills jag var nöjd med placeringen och fixerade den med lim.


Då inga fönster följer med till modellens cockpit valde jag att bygga fönster till den första mechen (se bilder i nästa inlägg). Detta var dock krångligt (men blev mycket bra om man får skryta) så jag valde att bara bygga pansar över cockpiten med några luckor och en siktspringa. Detta resulterade även i att jag fick en pilotfigur över då jag tyckte det skulle vara ett slöseri att bygga in den om den ändå inte skulle synas.


Kartong och lim samt lite tålamod.


Här är cockpiten färdig. Siktspringan och dess lucka är utskuren i 0,5mm tjock kartong som även de har härdats med superlim. Man kan tro att det skulle gå åt mängder med lim men hela denna modell krävde
6-7 gram till en kostnad av ca: 45kr.


Då fordonsreglerna i SOTR tillåter, och uppmuntrar till, konvertering valde jag att konstruera två raketramper. Jag kapade plaströr (vet ej var det kom ifrån) och limmade ihop dessa. Ett hölje skapades av vanligt skrivarpapper som sedan förstärktes med kartongdetaljer som återigen härdades med lim.


Här har raketramperna och armarna limmats fast. Modellen är i stort sätt färdig bortsett från basen och raketerna till raketramperna.



Jag pusslade dit bitar av foamcard (även känd som lättviktsskiva, Kapa m.m) som jag sedan limmade fast med trälim. Det går naturligtvis lika bra med så kallat universallim men sådant lim är enligt mig inget annat än utspätt trälim och är onödigt dyrt.


Med en brytbladskniv fasade jag ner kanterna och penslade därefter hela basen med trälim som sedan sandades med olika grovlekar av sand. Den grövre sanden är gråfärgad dekorsand från Panduro medan den finare sanden är fågelsand från en vanlig stormarknad.


Raketerna, som skall fästas när de har målats, är gjorda av plastplugg. Jag hittade en sort som jag tyckte passade i en skruv-/pluggsats jag redan hade hemma. Jag kapade av pluggen och limmade ihop de främre delarna och det var det!

Slut på del 2 av 3. I nästa del är det målardags!

måndag 24 september 2012

ME-362 Drop Mech Part 1: Deconstruct

I första inlägget jag gjorde på denna blogg visade jag upp en figur ur min då nyinskaffade German Drop Armour Platoon. Då jag redan hade en sovjetisk armé till SOTR (och massor av annat att måla) har dessa figurer kommit lite vid sidan av, tills nu...

Detta är den andra av två Drop Mechs som jag bygger och målar men till skillnad från när jag byggde och målade den första hade jag kameran framme denna gång.

Vi börjar med vad man får med i paketet, minus piloten och ryggstöd till cockpiten, då dessa ej användes i detta bygge (två små kanoner som är med på bilden byttes senare ut mot raketramper).


Plattan i övre högra hörnet har tillverkats av fyra lager gråkartong och mängder med lim.

Jag tyckte att kroppen på modellen var för stel och uttryckslös så detta ville jag ändra på. Kroppen är gjuten resin vilket, i denna form, är en hård men sprickbenägen plast. Det bästa sättet att dela denna plast är att såga isär den med en fintandad såg, i detta fall ett löst bågfilsblad. Efter att jag gjort upp en plan för hur jag ville dela den (helst i så få bitar som möjligt då materialet kan spricka även då det sågas) skred jag till verket.


Då detta första spår sågats var det dags att avlägsna ena benet. Man för vara väldigt försiktig då den första delningen gör att de tunna benen kan knäckas om de utsätts för tryck.


Som ni kan se sprack plasten precis innan jag lyckats såga helt igenom, detta var väntat och det går lätt att fila ner/fylla igen. Nästa steg var att dela modellen på mitten för att kunna vrida överdelen.


Även här sprack det lite på slutet men jag brydde mig inte om att fylla igen denna hålighet då den knappt syns, jag får säga att det är en stridsskada.


Nästa steg var att kapa den nedre leden på vänsterbenet. denna gång blev det ett rent snitt som knappt behövde slipas. Detta följdes av kapandet av vänster knäled (denna text skulle kunna misstolkas grovt utan de tillhörande bilderna...).


Och så var vänster ben dekonstruerat! En liten modellsåg kan rekommenderas då ett bågfilsblad både är onödigt långt och inte så bekvämt att hålla i. Jag har dock vant mig och tycker att jag får bättre kontroll än när jag håller i ett handtag/skaft.


På höger ben behövde bara den nedre leden byggas om. På denna sida skulle sågbladet ta bort för mycket material, då vinkeln är väldigt snäv, så jag valde en mer riskabel metod.


Med hjälp av en sidavbitare spräckte jag loss den nedre delen, som ni ser på bilden ovan orsakade detta ett brott jag inte ville ha, även detta var något jag visste kunde ske. En positiv sak med denna plastsort är att dess hårdhet gör att den spricker i relativt rena brott, dessa brott kan lätt limmas samman med superlim och om bitarna förs samman väl så kan man knappt se skarvarna.

Det var dekonstruktionen i sin helhet, nästa inlägg kommer att handla om rekonstruktionen!

söndag 6 maj 2012

Gears Of War


Ytterligare ett TV/datorspel har blivit brädspel. Detta blir inte alltid så lyckat men i detta fall tycker jag att det lyckats mer än väl.

Jag blev nyligen färdig med målandet av de fyra karaktärerna och således de sista av figurerna till spelet.
Jag har gjort mitt bästa att återskapa färgerna från illustrationerna på korten som medföljer och detta är resultatet.

Marcus Fenix



Damon Baird


Dominic Santiago


Augustus Cole


Detta var hjälteparaden, nu över till ondingarna.

Tickers






Wretch





Drones




Boomers




Theron Guard




Kantus





Berserker




Jag valde att hålla färgschemat på hjältarna rent och blankt, deras slitna rustningar till trots. Ondingarna fick istället ett slitet och skitigt utseende så som passar bestar som lever i hålor under jord. Baserna målade jag i en brun/biege ton som sedan fläckades med utspädd blå och grön wash. alltihop torrborstades sedan med en ljust grå/biege färg. Sist av allt så målade jag, för ovanlighetens skull, undersidan av baserna då samtliga baser harupphöjd kant samt en "präglad" symbol. Oerhört onödigt, jag vet, men som ni ser nedan var jag inte överdrivet nogrann när det kom till denna detalj.



Och så här kan det se ut när det hela är i spel.



Blood Angels

I en byteshandel (för en evighet sedan) med min svåger var min del i affären att måla hans Space Hulk 3rd edition Blood Angel Terminators. Jag hade sett dessa figurer som snabbast på bild och insåg när jag väl hade dem framför mig att jag inte visste var jag skulle börja. Dessa plastfigurer är bland de mest ornamenterade som GW gjort till dags dato och jag ville verkligen göra dem rättvisa. För att kunna göra detta behövs både koncentration och inspiration och dessa egenskaper har det tyvärr varit allt för dåligt med under en längre tid. Men nu har jag till slut målat klart dessa fantastiska figurer, nästan 90timmar med pensel i hand senare kan de slutligen återvända till sin rätta ägare, håll till godo.

Sergeant Lorenzo



Samtliga av de 14 figurerna (inkl. C.A.T) är målade i liknelse med (eller åtminstone inspirerade av) hur de presenterades i White Dwarf No.357. Min målariteknik är mer "old school" än den som visas steg för steg i WD357 och använder rena, oblandade färger och olika torrborstning- och washtekniker i motsats till att blanda färger i flera steg som numer verkar vara normen i de flesta målarguider. Jag har funnit, genom årtionden av målande, att jag föredrar att ha många olika färger att välja mellan istället för att blanda ett fåtal. Den främsta fördelen med detta förfarande är att jag kan skriva ner (och vanligen se) vilka färger jag använt tidigare och kan således fortsätta utan att försöka blanda samma nyans gång efter annan.
Jag säger inte att någon teknik är fel (eller bättre för den delen) utan konstaterar bara vad jag funnit funka bäst för min egen del.
Brother Deino


Brother Leon



Brother Valencio




Brother Claudio




Brother Scipio



Jag tycker speciellt om denna figur då den skulpterats knästående i färd att bryta upp golvet i jakt på genestealers. Tyvärr en av de sämre bilderna, såg bättre ut i kameran.


Brother Noctis



Sergeant Gideon



Svårt att få bra fokus i denna bild eller så är det skräp bakom kameran.


Brother Goriel



Den enda av figurerna som jag inte målat färdigt. Anledningen till detta är att den sönderslitna genestealern kommer att målas av svågern då han målar de övriga figurerna av samma art.



Brother Zael




Denna figur är en av de mest ornamenterade jag målat på mycket länge. Den är bokstavligen överöst med sigill, ädelstenar, pergament och ikoner, det är svårt att se alla detaljer på bilderna. Notera mitt försök att skriva figurens namn på bindeln bredvid hjälmen och på ena smalbenet. 
Texten är målad med pensel och är ca 1,5mm hög, figuren är totalt ca 4cm hög.


Brother Omnio




Lexicanium Calistarius




Detta var den första av dessa figurer jag färdigställde. Ansiktet med gloria målat på höger axelskydd kan inte mäta sig med förlagan men jag är väldigt nöjd ändå. Jag är också väldigt nöjd med hur den uppslagna boken blev på standaret.

C.A.T


Så långt man kan komma ifrån den C.A.T som fanns med i 1st edition Space Hulk från 1989, den var tryckt på en rektangulär bit kartong!

Long dead hero



Denna scenariopjäs får avsluta detta inlägg. En figur jag vet att många skulle vilja ha i sin samling vare sig de spelar Space Hulk eller inte. Det går inte att beskriva hur stor skillnaden är mellan dessa figurer och de som följde med i 1st edition 1989.
Någon gång ska jag skriva ett inlägg där jag jämnför terminator-figurer genom tiderna.