ME-362 Drop Mech Part 2: Reconstruct

Välkomna tillbaka till del 2 av detta tredelade inlägg där jag går igenom dekonstruktion, rekonstruktion samt målning av en ME-362 Drop Mech till SOTR. Nu var det dags för sammanfogandet av modellens alla delar.

Rekonstruktionen krävde att jag skapade delar som inte fanns innan. Som vanligt använde jag mig av något enkelt, billigt och framför allt snabbt, nämligen kartong och superlim!
De flesta jag diskuterar detta med tycker att det omöjligen kan hålla men faktum är att cyanoakrylat (superlim) tillsammans med en porös kartong (som grå kartong) blir oerhört starkt och varaktigt. Det bästa med att använda denna konstruktionsmetod är att härdningstiden är under en halv minut.

Jag började med att limma ihop högerbenet (som var i fler delar än vad som från början var tänkt). Sedan lade jag delarna bredvid varandra så att jag kunde se de nya vinklar jag ville få till.

När jag visste vilken vinkel jag ville ha började jag konstruera de distanser som krävdes för att kunna bygga ihop benen igen. Jag limmade dit kartong i lager och lät det hela härda i ca 5 minuter.

När höjden, i detta fall i framkant, var tillräcklig, filade jag ner distansen tills den hade den vinkel jag tidigare bestämt. Jag fyllde även igen en hålighet på delen som syns i nedre halvan av bilden. slutligen limmade jag ihop benet igen.

Delarna kunde i detta skede stå för sig själva vilket var praktiskt då jag skulle komma fram till vilken slutgiltig vinkel jag ville ha på vänsterbenet. Detta var inte så enkelt som det låter men ledde till följande.

Då vänsterbenet skulle få en helt annan vinkel var jag tvungen att göra en kil vid höftleden. Jag ville även att foten skulle vara vinklad framåt så jag gjorde en grov kloss under bakre delen av fotens bas.

När benen limmats på plats fäste jag fötterna på basen jag gjort tidigare (nämns i början av förra inlägget).
Efter detta limmade jag dit tenndelarna till cockpiten och jetmotorn. Jag ställde dit överdelen och vred den från höger till vänster tills jag var nöjd med placeringen och fixerade den med lim.

Då inga fönster följer med till modellens cockpit valde jag att bygga fönster till den första mechen (se bilder i nästa inlägg). Detta var dock krångligt (men blev mycket bra om man får skryta) så jag valde att bara bygga pansar över cockpiten med några luckor och en siktspringa. Detta resulterade även i att jag fick en pilotfigur över då jag tyckte det skulle vara ett slöseri att bygga in den om den ändå inte skulle synas.

Kartong och lim samt lite tålamod.

Här är cockpiten färdig. Siktspringan och dess lucka är utskuren i 0,5mm tjock kartong som även de har härdats med superlim. Man kan tro att det skulle gå åt mängder med lim men hela denna modell krävde
6-7 gram till en kostnad av ca: 45kr.

Då fordonsreglerna i SOTR tillåter, och uppmuntrar till, konvertering valde jag att konstruera två raketramper. Jag kapade plaströr (vet ej var det kom ifrån) och limmade ihop dessa. Ett hölje skapades av vanligt skrivarpapper som sedan förstärktes med kartongdetaljer som återigen härdades med lim.

Här har raketramperna och armarna limmats fast. Modellen är i stort sätt färdig bortsett från basen och raketerna till raketramperna.

Jag pusslade dit bitar av foamcard (även känd som lättviktsskiva, Kapa m.m) som jag sedan limmade fast med trälim. Det går naturligtvis lika bra med så kallat universallim men sådant lim är enligt mig inget annat än utspätt trälim och är onödigt dyrt.

Med en brytbladskniv fasade jag ner kanterna och penslade därefter hela basen med trälim som sedan sandades med olika grovlekar av sand. Den grövre sanden är gråfärgad dekorsand från Panduro medan den finare sanden är fågelsand från en vanlig stormarknad.

Raketerna, som skall fästas när de har målats, är gjorda av plastplugg. Jag hittade en sort som jag tyckte passade i en skruv-/pluggsats jag redan hade hemma. Jag kapade av pluggen och limmade ihop de främre delarna och det var det!

Slut på del 2 av 3. I nästa del är det målardags!

ME-362 Drop Mech Part 1: Deconstruct

I första inlägget jag gjorde på denna blogg visade jag upp en figur ur min då nyinskaffade German Drop Armour Platoon. Då jag redan hade en sovjetisk armé till SOTR (och massor av annat att måla) har dessa figurer kommit lite vid sidan av, tills nu...

Detta är den andra av två Drop Mechs som jag bygger och målar men till skillnad från när jag byggde och målade den första hade jag kameran framme denna gång.

Vi börjar med vad man får med i paketet, minus piloten och ryggstöd till cockpiten, då dessa ej användes i detta bygge (två små kanoner som är med på bilden byttes senare ut mot raketramper).

Plattan i övre högra hörnet har tillverkats av fyra lager gråkartong och mängder med lim.

Jag tyckte att kroppen på modellen var för stel och uttryckslös så detta ville jag ändra på. Kroppen är gjuten resin vilket, i denna form, är en hård men sprickbenägen plast. Det bästa sättet att dela denna plast är att såga isär den med en fintandad såg, i detta fall ett löst bågfilsblad. Efter att jag gjort upp en plan för hur jag ville dela den (helst i så få bitar som möjligt då materialet kan spricka även då det sågas) skred jag till verket.

Då detta första spår sågats var det dags att avlägsna ena benet. Man för vara väldigt försiktig då den första delningen gör att de tunna benen kan knäckas om de utsätts för tryck.

Som ni kan se sprack plasten precis innan jag lyckats såga helt igenom, detta var väntat och det går lätt att fila ner/fylla igen. Nästa steg var att dela modellen på mitten för att kunna vrida överdelen.

Även här sprack det lite på slutet men jag brydde mig inte om att fylla igen denna hålighet då den knappt syns, jag får säga att det är en stridsskada.

Nästa steg var att kapa den nedre leden på vänsterbenet. denna gång blev det ett rent snitt som knappt behövde slipas. Detta följdes av kapandet av vänster knäled (denna text skulle kunna misstolkas grovt utan de tillhörande bilderna...).

Och så var vänster ben dekonstruerat! En liten modellsåg kan rekommenderas då ett bågfilsblad både är onödigt långt och inte så bekvämt att hålla i. Jag har dock vant mig och tycker att jag får bättre kontroll än när jag håller i ett handtag/skaft.

På höger ben behövde bara den nedre leden byggas om. På denna sida skulle sågbladet ta bort för mycket material, då vinkeln är väldigt snäv, så jag valde en mer riskabel metod.

Med hjälp av en sidavbitare spräckte jag loss den nedre delen, som ni ser på bilden ovan orsakade detta ett brott jag inte ville ha, även detta var något jag visste kunde ske. En positiv sak med denna plastsort är att dess hårdhet gör att den spricker i relativt rena brott, dessa brott kan lätt limmas samman med superlim och om bitarna förs samman väl så kan man knappt se skarvarna.

Det var dekonstruktionen i sin helhet, nästa inlägg kommer att handla om rekonstruktionen!